där vi håller på med ett arbete rörande skolk. Det visade sig vara ett engagerande ämne, och jag skulle gärna fördjupa mig ytterligare. Kanske ett ämne för en framtida magister….. Eller kandidatuppsats om jag väljer sociologi. Jag är lite kluven. Skall jag spinna vidare på socialt arbete? Det är ju spännande, men samtidigt är jag ju helt torsk på sociologi. Jag såg en lärare jag haft tidigare. Kom att tänka på en sak han sa när han hade oss. Det var intressant att komma ut och undervisa oss, vi var annorlunda än studenterna på stora universitetet. Han menar förmodligen inte något illa, men jag kände mig genast som en ganska smutsig barfotastudent med lite mindre skarpt intellekt än ”de andra” från ”fina universitetet”. Kanske att man skulle analysera det hela utifrån symbolisk interaktionism. Nä, jag hoppar nog över det.
Snart skall jag gå och hämta juvelerna. Det är inte värt att gå dit nu för då missar de mellanmålet och jag har en känsla av att det inte skulle bemötas med någon större glädje. Försöker hitta på vad de skall få till mat ikväll. Fadern är på galej, så vi får rå oss själva. Jag frågade vad de ville ha, och lilla K svarade ”pommes”. Pommes är hennes favorit. Lille H svarade hamburgare. Det kan möjligen passera även för lilla K. Ibland äter hon ”köttbulle” som hon kallar det. Samtidigt är risken att hon helt fokuserar på sina pommes.
Skall och köpa en bok, ”världens grannaste språg” till mamma. Det är visst någon sammanställning över trelleborgska ord. Och jag lever gärna utan den parlören, jag känner att den dialekten får man ändå dagligdags i tillräcklig dos, men min mamma känner uppenbarligen att hon behöver ett tillskott. Det är klart att trelleborgskan inte är så frekvent förekommande i halland.
Annars laddar jag mest inför kommande GeKåsbesök. På lördag skall det ske. Har inte varit där på många år, och jag antar att det mesta har utvecklats sen sist. Till min hjälp och ledsagare har jag min goda kamrat K, som däremot är en riktig Ullaredsräv. Hon har många tips och trix för hur man hanterar folkanstormning, köer och annat som är fakta när man befinner sig på plats. Det skall bli riktigt spännande.
är ett spel jag spelar. Det började väldigt oskyldigt. Jag underhöll mig med det då jag jobbade på nätterna. Ja, jag kanske skall förtydliga att jag underhöll mig på arbetstid då arbetsuppgifterna var gjorda. Så att inte någon sitter och tror att jag pysslar med oegentligheter. För det gör jag icke! Nåväl, det här travianandet utökades, så nuförtiden måste dagen inledas med att utfodra soldater, och dagen måste även avslutas med att se till att soldaterna har det bra. Igår kväll var jag så fruktansvärt trött så jag orkade inte befatta mig med dem, och eftersom jag aldrig brukar bli anfallen så tänkte jag att det löser sig. Och vad har hänt nu på morgonen då!!! Jag har blivit anfallen TRE gånger. Soldaterna är döda som flugor. Smack bom pang.
har idag lyckats investera i en sisalkon, ett juligt ljusfat (som skall kompletteras med jyleljys), två juliga muggar till barnen och det allra värsta; En riktig hardcoretomte med lykta och allt. En sån som står på golvet. Vad är det som har hänt. Vad är orsaken till detta förfall? Hade det inte varit för att folk är så allergiska här hemma hade jag börjat gräva bland hyacinterna också. Lilla K var med, jag tänkte att det kunde vara kul för henne att se alla tomtarna (vi var på Vellingeblomman) men hon blev mest rädd. Till och med åsnan Ior var för mycket. Där var ett ”bää” som verkade helt ok men i övrigt var hon nöjd med porslinstomtarna.
ok, det är en tolvårig pojke som uttalar sig. Men har de inte begripit innan att vingarna kommer från kycklingar? Såna där ulliga gulliga? Visst måste det vara en trist upplevelse att få ett huvud bland vingarna, men att gå så långt som mamman, och inte äta kyckling mer, känner jag är distanslöst. De vill kanske inte bli påminda om att det är djur de äter?
Det säger sig själv att en och annan oönskad del slinker med understundom. Tycker jag inte är konstigt alls. Det kan man väl deala med fabrikanten.
Aftonbladet som annars är fylld med skräp har här tagit fram en mycket informativ presentation kring vinterkräksjukan. Men vad bra! Man trycker på god handhygien. Och man förkastar bufféer. Bra tycker jag. Jag är förundrad inför människors syn på hygien. Ansa gärna bil, gräsmatta och hemmets yta så att det glänser, men strunta i att tvätta händerna…… Grisar! Jag funderar lite kring hur mycket man skulle kunna hindra smittspridningen genom god hygien och väl avvägda exponeringar i övrigt?
Med detta inlägg så lämnar jag ämnet för säsongen. Ja, utom när jag skall gnälla för att jag själv drabbats. Iofs köpte jag storpack handsprit igår, men vem vet när man får en spya framför fötterna.
dotterns lilla röst. Den lilla söta barnrösten som smälter hjärtat på en. Och så skulle jag ta fram den när hon får sina vredesutbrott. För vid de tillfällena tappar jag balansen. Hon blir så arg. Jag kan inte komma ihåg att sonen allt hade det humöret. Och envisheten. Men dottern ger sig inte. Och hon skriker. Och jag hamnar helt av banan. Men hon har en söt liten röst. När hon är på det humöret. =)
lite paus igen. Läser och skriver och läser och skriver. Egentlige ntycker jag det är den roligaste delen med studier. Det är en slags strukturerad kreativitet som faller mig helt i smaken. Jag tycker bara det är jobbigt när man skall ta hand om barn samtidigt. Dessvärre kan jag ju inte bara strunta i läsandet, för då kanske hela gruppen faller, och det vill jag inte vara orsak till. Som jag skrev tidigare.
Nu är snart november slut och julmånaden skall ta vid. Jag har inte annars varit någon julmänniska, och inte för att jag tror att jag har förvandlats till en julfaschist men lite juligare har jag nog blivit. Det är säkert barnens fel. Jag vill inte ha en massa julgardiner, men jag kan tänka mig att sträcka mig så långt som till vintrigare gardiner. Ljus och sådant är ju fint, och det har ju en betydligt mer självklar plats på vinterhalvåret än under sommaren. Då är det väl mest myggljus och grillkol som brinner. Undrar lite om jag skall investera i någon tomte eller något, då jag skall till ullared om en vecka. Har aldrig haft särskilt mycket sånt, tycker de flesta tomtar ser så underliga och emellanåt elaka ut. Och eftersom jag inte är någon vän av prydnadssaker generellt går fula obskyra tomtar fetbort. Dessutom måste man ju plocka ihop dem när julen är slut, och det är en massa onödigt jobb och kräver plats för förvaring. Av den varan har vi inte mycket. Men nån liten nisse kanske…..
Skulle vilja förmå barnen att plocka ihop leksakerna de har drällt ut i vardagsrummet. Inte för att de inte får leka där, det tycker jag är helt ok men i det okejet ingår att man plockar upp efter sig. Stoppar ner sakerna i backarna som man sedan transporterar in till sitt rum. Annars känner jag att då får jag nog ta lite förvaringsutrymme i anspråk för att visa att om man inte plockar upp kanske det är bäst att man har lite mindre saker en tid. Tråkigt nog verkar inte den interventionen bita på barnen.
och till min hjälp har jag två glada barn. De är väl inte sådär jätte studiemotiverade ännu, men det lossnar säkert. Sonen lyckades inleda gårdagens morgon med att kräka, och sedan låg han och sov resten av dagen. Feber hade han också. Verkar vara något virus. Dottern är däremot on stage, men är H hemma får även hon vara hemma. Studerandet får gå som det går. Det tråkiga är ju att jag håller på att skriva ett arbete tillsammans med två andra, och det är ju inte bara mig själv jag drar ner i fördärvet. Jag måste försöka organisera mig lite här hemma. Vi har inte tillräckligt mycket pärmar, och en stor del av mitt studerande bygger på ett lösbladssystem. Detta system är beroende av pärmar. Det som händer om man inte har pärmar är att det blir pappershögar överallt. Och det som händer med pappershögarna efter ett tag är att de liksom flyter ut. Och flyter in i varandra. Och då är det helt plötsligt jäkligt tråkigt med lösbladssystemet. Så, pärmar är en högprioriterad investering. Och toner till skrivaren. Och lite plastfickor. Och väldigt många nya överstrykningspennor. Jag är högkonsument av överstrykningspennor. Men det finns nog värre addictions skulle jag tro.
iallafall när det gäller att uppdatera här. Jag har varit nedrigt förkyld och haft en ganska ordentlig svacka. Mest suttit och frusit och förbannat det faktum att jag inte har mer tid. Och försökt fixa i köket. Innan barnen, vad gjorde jag med tiden då? Jag borde egentligen ha uträttat storverk. Jag har en känsla av att jag kastade bort tiden på skräp. Låg på soffan, läste kriminalromaner, åt choklad och petade navelludd. Det är en tillvaro jag gärna skulle vilja befinna mig i. Någon timme i veckan. Som det är nu hänger jag inte riktigt med. Jag kan tänka att det är många som har det som jag. Skall skriva ett paper nu i två veckor, och fick en väldigt taskig känsla i magtrakten då jag insåg att jag hade satt för snålt tilltagna förskoletider. Sonens avdelning hade inga problem med att jag ville lägga till en timme om dagen, men dotterns avdelning var inte oväntat inte riktigt lika lyckliga. När jag är stressad och dårar utmanar mig har jag väldigt lätt att falla till deras nivå. Det gjorde jag idag. ”Hur jobbar du då”, ”jag jobbar inte, jag har semester” svarade jag då. Sedan gjorde jag en liten paus, för att damen skulle chockeras lite ytterligare. Inte nog med att den dumma föräldern vill ha extra tid, hon vill ha det när hon är ledig också! Och visst, jag har semester. Men efter en liten stund talade jag om att jag läser heltid, och just nu skriver en uppsats. Det funkar inte att läsa med barnen hemma. Jag har försökt, och det blir bara kaos. Nätterna fungerar inte heller för även om de sover så är jag så gruvligt trött. Jaja, snart är det bara 25 veckor kvar. Plus alla restpoäng som jag får städa upp då…… :-/
