Ulricas blogg

funkar uppenbarligen på mitt hår. Hittills har det inte varit fett. Konstigt. Mjukt är det. Håret alltså. Problemet är bara att det blåser så skråens här nere. Och mitt hår är som sagt mjukt. Och inte så långt. Men med mycket aloegelé och ibland vanlig hårgelé verkar det funka hyfsat.

Jag har ändrat vinkling på mina nätter. Tidigare satt jag ju av väldigt mycket tid, och det gör jag förvisso nu också, men nu har jag ju en del att läsa och då har plötsligt nätterna krympt. De kunde gärna varit några timmar längre.

Köpte häromdagen en laptop. Den fungerade inte. Bytte den till en ny, av samma modell. Den fungerade inte den heller. Om man inte har en vecka på sig att få igång den. Men det känns lite som om man tappar poängen med datorer då. Och laptops som väl är tänkta att använda närhelst andan faller på. Vet inte hur det har gått, den senaste i raden skulle bytas idag så vi får höra när M kommer hem. Jag har ju sovit bort dagen. Jag tycker det är jobbigt när saker inte funkar. Det är ändå rätt dyra grejjer och även om det är helt nytt och finns garantier känns det ändå som om man är utlämnad. Vi får se om SIBA är bättre än ElGiganten. Hoppas kan man.

Jag strävar på med den skriftliga uppgiften. Det skall nog gå, även om jag måste brodera ut snacket lite. Fyra fem sidor har vi på oss, och jag har skrivit en och en halv. Men det är ju bara ett utkast, i stort, och dessutom har jag inte tagit med en av pedagogerna då. Han tänkte jag försöka fixa inatt. Samt titta på det andra och putsa. Bara det blir godkänt är jag nöjd. Sedan måste jag skriva ihop seminarieuppgiften jag var frånvarande ifrån härom veckan. Det är bara att skriva in och skicka iväg, men man skall ändå hitta tiden. Som med allt annat.

Nu borde familjen snart dimpa in tycker jag. Så här blir lite stimm.

Papper och penna kanske. I lyxiga fall en skrivmaskin. Jag försökte köra om laptopen här hemma idag, men det gick inte. Det var något allmänt skyddsfel som man inte kommer förbi, och jag blev trött. När vi köpten den datorn var det tänkt att användas till lite surfande och ordbehandling. Men, behoven ändrades snabbt och det blev spelande också. Så den har gett mer än vad den klarat av egentligen och av den anledningen tänker jag inte lägga så mycket tankemöda på den. Faktum kvarstod dock, jag behöver en dator att ta med mig varför vi hittade ett lämpligt objekt. Detta är nu inhandlat och jag har dessutom tecknat ett abonnemang avseende mobilt bredband. Jag är inte helt förtjust i att sitta och privatsurfa på jobbet, även om det ju faktiskt är så att jag inte har något annat att göra. Ja, inatt kommer jag ha jäkligt mycket att göra. Jag skall fortsätta på min skriftliga uppgift. Jag har svängt från pedagogens roll till pedagogisk miljö. Det skall säkert gå, men jag känner mig just nu väldigt otillräcklig och skulle helst springa och gömma mig. Men istället för det kommer jag att försöka ta allt med ro och tänka som så att förr eller senare blir jag godkänd. Men det kommer inte att ske på bekostnad av min hälsa. Aldrig.

med det akademiska skapandet. Det ger mig ångest. Jag hoppar upp och ner från litteratur till dator. Letar tankar och vinklingar. Springer osaligt runt i lägenheten och försöker fånga någon slags essens. Nåväl, jag har kommit så långt som att jag skall försöka få pedagogens roll utifrån tre pedagoger/tänkare på pränt. Hels skall jag försöka få in något samhälleligt i det hela. Hur pedagogen samhällsanpassar sitt arbetssätt? Kanske kan det vara något. Har kommit så långt som att jag håller på att skapa mig ett hum om Dewey. Jag gillar Dewey, och vi är flyktigt bekanta sedan innan. Men det behövs rejäl putsning. Visst är jag ganska studievan, men jag har inte studerat på allvar sedan innan barnens intåg och det kan jag säga, det är sannerligen en extra dimension av studerandet. Nu har jag tider att passa. Utöver inlämningstider. Något nytt för mig som just nu känner mig ganska ostrukturerad.

Kranarna har tystnat. Nu slipper jag lyssna på deras porlande. Eftersom jag tröttnade att vänta på nonchalanta hantverkare anlitade jag vaktmästaren. Vi får skjuta extravaganserna på framtiden.

jag kan öht inte sitta längre. Det som händer då är att ryggfan (ja, det låter förskräckligt, men det är precis så jag känner) låser sig och jag får dra mig upp med mina gamla kryckor. Sedan får jag hänga lite i dem, så jag hänger rätt mig. Ni hör, så kan man inte ha det. Sagt och gjort, jag ställde in dagens seminarium (jag kan inte prestera när jag inte kan sitta i lugn och ro) och for ner till den ”öppna motagningen” för rehabilitering här i Trelleborg. Lyftet heter den. Och vad skådar mitt norra öga. Tisdagar har inte sjukgymnasterna någon öppen mottagning. Det är min vanliga tur. Förra gången jag tog mig i kragen och gick dit hade de stängt. Jag frågade herren i luckan om man kan aktualisera ett gammalt ärende (min rygg är ett gammalt ärende) och på så vis slippa gå via den öppna mottagningen som ändå alltid är stängd när jag kan gå dit. Men min rygg var för gammal för att kunna göra så med. Men jag kunde ju komma tillbaka imorgon, för då hade de öppet två gånger. Då blev jag otrevlig och deklarerade att de där tiderna ju faktiskt var avsedda enkom för arbetslösa, pensionärer och sjukskrivna. Människor som har tider att passa och som inte kan sitta och vänta en timme extra utan att det gör något, de gör bäst i att hitta andra alternativ. Och nej, jag menar inget illa om människokategorierna ovan, men det är något lättare att bereda tid när man inte har andra tider i vägen. Hur som helst fick jag en lapp med lite privata alternativ och har nu fixat en tid på tisdag i nästa vecka. Det får gå att vänta. Nu får jag förhoppningsvis hjälp då. Och får jag inte det så blir det kiropraktor. Visst väger jag för mycket, men det jobbar jag med och visst har jag varit otränad, men det har jag vänt och tränar nu en del. Så nu tänker jag inte ta att bli bortsopade med uppmaningen att motionera.

Nu ska jag gå och lägga mig och studera. Ja, för sitta och studera går inte nämligen. Ryggen reder inte ut det.

mental näring. Då går jag över på seminarieuppgiften. Jag har kallat in pedagog Karlsson (han med propellern på ryggen) att assistera barntillsynen. Egentligen borde jag väl satt mig och tillverkat maskar i trolldeg med dem (kidsen alltså) men det kan inte hjälpas.

Offentlig bikt. Det är grejjer det.

och jag är i stort behov av att plugga. Vi ska ha seminarium imorgon, och jag skulle väldigt gärna vilja känna mig förberedd. Barnen har inte riktigt samma inställning. Jaja, de agerar utifrån sina perspektiv, men jag vet inte om det är ett giltigt skäl till att inte ha gjort det man borde. Ibland får jag känslan att jag är gnällig, kanske borde jag bara bita ihop, gråta en skvätt och sitta uppe hela natten. Inte verbalisera mitt missnöje här och nu. Ta utbrändheten som en kvinna när den kommer, och låtsas som om jag inte hade något val innan. Men har jag något val egentligen? Jag kan inte se att jag kan välja annat än att studera nu. Gör jag inte det så kommer det aldrig att bli av. Jag har tyvärr studerat för mycket innan så jag kan inte ta några studielån. Därför måste jag jobba under tiden. Där har vi nog en liten hake, för så länge jag är produktiv och drar in pengar till familjekonstellationen kommer inte mitt studerande att tas på allvar. Hade det däremot varit så att jag hade varit tvungen att fixa dessa förtio veckorna för att kunna bidra hade det nog sett annorlunda ut. Eller jag vet inte, det här är mest en massa flummiga tankar. Flummiga tankar från en ganska desperat människa.

och svart klinkers. Många skulle nog säga badhus. Jag säger tidlöst. Inget sånt där svulstigt persikofärgat med infällda plattor målade med blommor och skit. Nej, stramt, kanske lite kallt och tidlöst. Det är min grej. Nu ska jag ha en bård också, och jag vet hur jag vill att den skall se ut. Får vi se om jag hittar den också…… =)

jag har väl inte tid med sådant? Sjukdom är tyvärr inte något som går att rymma ifrån, så det är väl bara att ta skeden i vacker hand och avvakta. Med två snörvliga barn kanske man itne skall ha annat i tanken heller för den delen. Kommande vecka måste jag plugga. Det har varit alldeles för mycket åsidosättande av den varan, och det funkar inte. Om några veckor har jag en tenta. Det vore trevligt om jag klarade den. Har inga anspråk på snajsiga betyg, ett litet g räcker väl för min del.

Nu ska det investeras i kakel och klinkers här. Faktiskt har vi lyckats får hit en sån där plattsättare som skall lämna ett pris i veckan. Det är inte dåligt, han är den första som öht har hört av sig tillbaka. Jag kan inte påstå att jag är särskilt imponerad av det som kallas för hantverkarfasoner. Det skulle ha kommit en stycken rörexpert här i fredags och satt ventiler till handfaten vars blandare droppar rinner något alldeles förskräckligt, men han kom inte, så det rinner fortfarande. Jag får miljöångest.