Ulricas blogg

och kommer nog inte att göra det heller. Fick stanna kvar i dag på morgonen, och även om det inte var så länge så känns det att det blir förskjutet. En ringde sig sjuk och jag fick inte in någon vikarie. Lite dubbelt det där. Å ena sidan är det väldigt surt när man sitter och ringer sig igenom listan, men å andra sidan vet jag inte vad jag själv helst hade gjort. Vara ute i solen en lördag eller slava i vården? Klarar man bara sin ekonomi själv så får man väl sägas vara beslutsförmögen själv. Ofta hör man vid resonemang kring personalbristen i vården att: ”det finns ju så många arbetslösa”. Jag tror man förenklar allt väldigt. För att jobba i vården är det viktigt att man är intresserad av männsikor. Jag är själv inte övertygad om att jag är tillräckligt intresserad av männsikor på DET VISET som kanske egentligen är nödvändigt. Men eftersom jag jobbar natten så får jag automatiskt respit. Detä r lagom människokontakt. Att då tvinga människor att arbeta i vården – vilket ju är ganska tungt på flera plan – är inte humant. Varken mot dem man tvingar eller dem som skall utsättas för ointresserade vårdare.

eftertänksam människa. Och vad händer, jodå, jag rusar iväg och köper en kaffebryggare. En dyr kaffebryggare. Håhåjaja. Men jag hade inte någon. Den förra gick slutligt sönder för en sisådär ett år sedan. Och jag orkar inte stå och koka vattnet och hälla på själv längre. Maskinen jag har investerat i sköter det själv. Igår höll jag bordstal om sanning och rätt, idag vill jag spy i en vattenklosett. Nu hamnade nog min jordklotsrating på tre klot jämnt. Jag får helt enkelt cykla till jobbet imorgon. Tre mil enkel resa.

behövs 2,4 jordklot. Detfick jag fram i ett test på aftonbladet. Sorgliga faktum det här med miljöförstöring och allt det medför. Jag försöker hålla mig på mattan och inte ta på för stor kostym. Inte konsumera mer än vad jag behöver. Ok nu köpte jag en ny mobil. Men jag behövde en. Eller behövde, det var inte så länge sedan mobiltelefoner faktiskt inte existerade. Men det gick bra ändå. Nu går det ju inte att stoppa utvecklingen så, men man behöver kanske inte köpa bara för köpandets skull. Man kan tänka till en gång extra. Vi har inte en stor SUV, utan har köpt en liten bil. Mycket med tanke på bränsleförbrukning. Och att man inte skall ta på sig ekonomiska skyldigheter som ger en ångest. En sak jag tänkt på är att inte vänja barnen vid för stora utsvävningar. Jag hävdar med bestämdhet att det inte är sunt att ge barn vanor som i förlägningen innebär att de i framtiden kommer vara bundna till jakt på höga inkomster. Det är sin sak om man frivilligen väljer det, men att ha vanan med sig från början tror jag kan leda till ett tungt ok för individen. Tror jag. Med barn som är två och fyra år gamla är det inte så svårt att omsätta tankarna i praktiken, vi får kanske se hur de går när de blir äldre. Hur som helst, småbarn behöver varken mängder av märkeskläder eller utlandsresor för att vara glada.

Presenttips

En trevlig powerpointpresentation med inspirerande idéer. Nu börjar det ju närma sig studenttider, och är kassan skral är råden dyra. Håll till godo!

100% är nog inte min melodi. Jo, om det vore kontorstid vore det nog ok, men natt – nej. Man hinner ju knappt vara ledig känns det. Schemat vi går på är egentligen ett schema för jourbiträden. Då sover man vanligen mellan 00-06 så man missar inte så mycket av följande dag. Är man vaken på nätterna gör man säkrast i att sova om dagarna och på så vis försvinner mycket tid. Och jobbar man som vi brukar med en ledig vecka mellan arbetspassen så är det värt det. Men det här…… Jaja, en månad skall gå.

Helgen har ägnats åt grävande och skruvande. Kolonin förses med ihopasnickrade kvadrater för att på ett enkelt sätt avgränsa odlingarna. Dels blir det enklare för barnen att missa plantagen men det blir enklare att rensa ogräs när man inte rensar i ett enda stort fält som aldrig ser ut att ta slut. Förhoppningsvis blir det bra. Men det är värst vad det tar tid, allt sådant. Jag ser fram emot onsdag och torsdag då jag åter skall gå ner och pyssla. Helgen kommer att ägnas åt arbete.

Eller fått och fått. Jag får pynta själv. En Nokia N95. En orgie för en mobilmupp som jag. Nu har jag pyssel resten av kvällen!

Grejtans band och grejtans låt. Men den som kommer här nedanom är ännu bättre.

Var och såg Therapy? i Lund 1995 tror jag. En av få konserter jag har varit på. Jag brukar annars missa det mesta. Det band jag missat flest gånger är D.A.D. Det är försmädligt. Nationalteatern har jag å andra sidan sett två gånger. Och så har jag sett Harry Brandelius en gång när jag var liten. Tillsammans med mormor på Konsum i Oskarström. Har för mig att det var en julskyltning. De hade minsann vett att dra dit stora artister, de mäktiga männen i hålan.

Jobbar och gör mitt för BNPt. Idag har (eller snarare igår) beställde jag en ny mobiltelefon. Hoppas det går igenom, så inte min beställning försvinner eller att jag inte anses som tillräckligt solid eller något. Jag hoppas på det bästa.

Det är konstigt, när jag är hemma med barnen är det inte alls ovanligt att de driver mig från vettet. De skriker, röjjer och lever om. Sådär som barn i 2- och 4-årsåldern gör. Nu, när jag sitter här på jobbet mitt i natten så saknar jag deras vilda framfart. *suck* Hur man än vänder sig har man häcken därbak.

Nä, nu ska jag gå och fixa med tvätten. Om några timmar börjar Lättlagat på tv4. Ett fint program. Undrar vilken programledare det är idag. Hoppas lite på Kråke. Hon är lugn.

Posten lyckades vika även de nya bilderna. (Fick vikna bilder härom veckan som jag reklamerade) Efter samtal till fotofirmans kundtjänst kom vi fram till att kontakten där personligen skulle förpacka bilderna på ett sätt som Posten kanske skulle kunna hantera. Jag tror fortfarande att bästa sättet vore att skicka grejjerna på pall. Lite skrymmande kanske, men jävligt svårt att okynnesvika.

väntar på att kunna börja stryka. Tvätten hänger på tork, och är förhoppningsvis snart färdig. Mina egna kläder stryker jag väldigt sällan, köper inte ofta sådant som kräver så mycket omtanke. Däremot känns det inte bra att andra skall behöva gå klädda i dragspelskläder bara för att jag är lat, så här på jobbet stryker jag pikétröjor och trikåtoppar. Det kanske är en smula överdrivet, jag vet inte. Men som sagt, jag tycker inte att det känns ok att andra skall behöva lida pga min lathet. Och vem vet, det kasnke skulle föranleda massmedialt ramaskri om jag inte slätade ut klädespersedlarna. Någon form av vanvård!! Ser framför mig Janne Josefsson stryka runt här utanför med mikrofonen och filmkameran i högsta hugg.

Håller på och stickar en strumpa. Det är den första strumpan jag stickar ever, så den blir inte sådär jättesnygg, men jag tycker nog allt att den får godkänt. Tog mig igenom hälpassusen med hälsan i behåll, men det var på vippen. Jag fick googla hälstickning, och fick på så vis upp tvenne amerikanska filmsnuttar som visade hälstickning, och sedan hittade jag en svensk sida som i text och bild visade samma hälvariant, så den har jag använt mig av. Mitt ursprungsmönster fattade jag inte alls hur det menades. Nu är jag snart framme vid tån. Eventuellt får jag väl googla lite till……