februari 2006


….så vill jag inte alls sitta här på tredje våningen i en stad. För det räknas väl Tradigholla som, även om det är en liten dito. Jag vill bo i ett hus ute på landet. Jag vill klara mig helt och hållet själv, och inte vara beroende av pengar. Moahhahaha kan man säga åt det. Eftersom jag är ganska slug så inser jag att jag skulle inte överleva särdeles länge. Inte nog med att jag inte är en fena i odlande och jakt, jag är dessutom lite kräsen.

Men jag tränar. Har en liten odlingslott som utgör basen, eller kanske språngbrädan till min lantidyll. Där kan jag öva mig i täckodling och brunnen gödsel, potatiskupning och buskbeskärning. Tills vidare så när jag drömmen om det alternativa levernet.

Ja just det, på sommaren måste man ha en svalare sjal. Nutch nutch….! (Läs mer…)

Jag har varit ute på barnvagnspromenad. Ungefär två timmar lång. Men jag registrerar 60 minuter på Piggelin. Jag har ganska stark musik spelandes under tiden jag går. Det underlättar. Men jag funderar lite kring om det ser så förälderligt ut. Det kanske kan anses olämpligt att framföra barnvagn medelst hög ljudvolym. Whatever, som man säger hos Ricki Lake.

en masse. Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till framtiden. Just denna afton har jag kört fast en smula. Ska jag söka det ena utbildningsprogrammet. Eller det andra. Ska jag jobba med det jag inte vill, eller det andra. Fördelen med det jag inte vill jobba med, är att det inte är så mycket utbildning kvar. Fast egentligen har jag redan utbildning men det finns inte tillräckligt många jobb för att jag som inte har tillräcklig önskan om att få jobba med sådant skall lyckas formulera den vinnande formuleringen. I det personliga brevet. Helvete. Lönen är ju rutten oavsett, så det är inte något att hänga upp sig på. Om det trillade ner ett erbjudande om något helt annat, skulle jag nappa. På studs.

Det är ju så fantastiskt onödigt med massivt snöfall om det ändå skall regna bort dagarna efter. Man blir blöt om fötterna, och kör fast i de blöta snödrivorna. Men man skall se det positivt. Igår när jag var ute och gick och svor över modden, kom jag fram till att fitnesskoefficienten stiger med ökande moddvolym. Det kan man försöka tänka på när man svär och puttar barnvagn som ideligen fastnar.

Nu ska snart tofflan äta. Hon har varit och blivit mätt och vägd idag.

Det hörs på namnet. Det har något med wok att göra. Har man inte någon wok tar man ett stekjärn. Men det är vad min logik säger mig. Det finns andra som oreflekterat slänger ner vegetabilierna i en gryta med vatten. Trams!

Har köpt en träningsDVD. BodyWork, från WorldClass. Jag tycker egentligen att det är väldigt tråkigt att träna, och föredrar praliner och en kriminalroman. Emellertid är det föga hälsosamt, så jag har tagit skeden i vacker hand. Nu slipper jag åtminstone infinna mig på träningsinstitut tillsammans med andra svettnördar. Jag kan svettas själv. Ja, sånär som på två barn vilka glatt ackompanjerade gymnastiserandet här  nu på morgonen. En stycken Hugo som tyckte det var festligt att klättra på den situpsande modern, och en Karoline som satt på golvet och skrek. Huruvida skriken  kom av att övningarna såg farliga ut, eller om det var ett uttryck för sedvanlig tristess vet jag icke.

Jaja, det är ju lite variation till barnvagnspromenaderna iallafall. Även om det hade kunnat vara enklare.